Kawase Hasui – shin-hanga, Snö vid Zōjōji och det japanska landskapets poet

Kawase Hasui (1883–1957) är den japanske konstnär som gjorde snön, skymningen och månskenet över 1920-talets Japan till några av 1900-talets mest älskade träsnitt – och i dag till lika omtyckt konst på posters och tavlor i svenska hem. Han var den ledande landskapskonstnären inom shin-hanga, ”de nya trycken”, en rörelse som förnyade det klassiska japanska träsnittet efter Hokusais och Hiroshiges tid. Hans mest kända blad, Snö vid Zōjōji-templet i Shiba från 1925, blev hans mest sålda tryck, och 1956 utsågs han av den japanska staten till levande nationalskatt. Under ett nära fyrtioårigt samarbete med förläggaren Watanabe Shōzaburō skapade han hundratals motiv: tempelportar i snö, kanaler i regn, fiskebyar i gryningen och stilla sjöar under en full måne.

Den här sidan är tänkt att vara en av de mest fullständiga svenska resurserna om Hasui. Vi följer hans liv från sonen till en hantverksfamilj i Tokyo till en av Japans mest samlade grafiker, förklarar hur ett shin-hanga-tryck faktiskt kom till i samarbete mellan konstnär, snidare och tryckare, går igenom de viktigaste verken och visar var du kan se dem – bland annat på Östasiatiska museet i Stockholm. Vi kopplar också Hasui till hans föregångare inom japansk konst och ukiyo-e och till samtida som Ohara Koson. Sist får du praktiska råd för hur hans stillsamma motiv fungerar som poster i det egna hemmet.

Innehåll
↓ Vem var Kawase Hasui?
↓ Från Shiba till Hiraizumi – en biografi
↓ Kawase Hasuis viktigaste verk
↓ Teknik och stil – så skapades ett shin-hanga-tryck
↓ Hasui, Sverige och det nordiska ögat
↓ Arv, samlare och utställningar
↓ Hasui i hemmet – inredningsguide
↓ Tidslinje över Hasuis liv
↓ Relaterade konstnärer och rörelser
↓ Vanliga frågor om Kawase Hasui

Vem var Kawase Hasui?

Snabbfakta: Kawase Hasui (川瀬巴水), född Kawase Bunjirō, föddes den 18 maj 1883 i Shiba i nuvarande Minato i Tokyo och dog den 7 november 1957 i Tokyo, 74 år gammal. Konstnärsnamnet Hasui fick han av sin lärare Kaburagi Kiyokata. Hans första tre tryck gavs ut av Watanabe Shōzaburō i augusti 1918. Vid den stora Kantō-jordbävningen 1923 förlorade han 188 skissböcker. Snö vid Zōjōji (1925) ur serien Tjugo vyer av Tokyo blev hans mest sålda tryck, följt av Månen vid Magome (1930). År 1956 utnämndes han till levande nationalskatt. Hans sista verk, Konjikidō i snö, Hiraizumi, kom 1957. Sammanställningar anger mellan omkring 600 och närmare 1 000 träsnitt.

Kawase Hasui var en japansk bildkonstnär och grafiker, verksam i Tokyo, som specialiserade sig på landskap: fūkei-ga. Han tillhörde shin-hanga-rörelsen, som förläggaren Watanabe Shōzaburō (1885–1962) byggde upp från mitten av 1910-talet. Tanken var att återuppliva den gamla ukiyo-e-traditionens arbetsdelning – en konstnär som tecknar, en snidare som skär träblocken och en tryckare som för över färgen till papper – men att fylla den med en modern blick. Där Hiroshige på 1830-talet hade avbildat resande längs landsvägarna, målade Hasui ett Japan där elektriska ledningar, ångbåtar och gaslyktor börjar synas, men där tempel, byar och årstider ännu bär landskapet.

Det som skiljer Hasui från många föregångare är stämningen. Hans tryck saknar ofta det berättande och livliga i ukiyo-e. I stället ser vi en ensam gestalt med paraply i snöfall, en båt som glider förbi i kvällsljus eller en tempeltrappa i regn. Ljuset är huvudpersonen: den blå timmen, gryningens rosa dis, gatlyktans gula sken mot snön. Därför kallas han ofta ”resandets poet” – han reste genom hela Japan, skissade på plats och lät motiven bli minnesbilder av ett land i snabb förändring.

Från Shiba till Hiraizumi – en biografi

Barndom och en omväg via västerländskt måleri

Hasui växte upp i stadsdelen Shiba i Tokyo, där familjen drev en verksamhet med flätade snören och band. Han visade tidigt talang för teckning, men förväntades ta över familjeföretaget. Först i vuxen ålder, efter att verksamheten avvecklats, kunde han satsa på konsten. Han sökte sig till den uppburne målaren Kaburagi Kiyokata, som först ansåg honom för gammal och rådde honom att studera västerländskt måleri, yōga. Hasui studerade därför i två år för Okada Saburōsuke, en av Japans ledande oljemålare, innan Kiyokata till slut tog emot honom som elev omkring 1910, när Hasui var 27 år. Det var Kiyokata som gav honom namnet Hasui.

Omvägen via västerländskt måleri blev avgörande. Hasui lärde sig perspektiv, ljusbehandling och atmosfär på ett sätt som skulle prägla hans träsnitt. Han kombinerade senare den japanska traditionens tydliga konturer och plana färgfält med ett nästan impressionistiskt intresse för väder, tid på dygnet och reflexer i vatten.

Mötet med Watanabe 1918

Vändpunkten kom 1918, när Hasui såg kollegan Itō Shinsuis serie Åtta vyer av Ōmi (Biwasjön), utgiven av Watanabe. Han blev så gripen att han själv sökte upp förläggaren. Watanabe gav ut tre experimentella tryck i augusti samma år, och redan 1919 följde serierna Tolv scener från Tokyo och Åtta vyer av sydöstra Japan samt den första samlingen av Tabi miyage – ”Reseminnen” – med 16 tryck. Den andra samlingen kom 1921. Samarbetet med Watanabe skulle vara i närmare fyrtio år, även om Hasui periodvis även arbetade med andra förläggare.

Jordbävningen 1923 och resåren

Den 1 september 1923 drabbades Tokyo av den stora Kantō-jordbävningen och de bränder som följde. Watanabes verkstad förstördes, och med den färdiga träblock och osålda tryck. Hasui förlorade sitt hem och 188 skissböcker – i praktiken ett helt arbetsarkiv. Katastrofen blev ändå början på hans mest produktiva period. Han gav sig ut på långa resor genom Japan och den tredje samlingen Reseminnen började komma ut 1924. Mellan 1925 och 1930 skapade han serien Tjugo vyer av Tokyo, där han skildrade staden som håller på att byggas upp igen.

Krig, efterkrig och nationalskatt

Under 1930-talet nådde Hasuis tryck en internationell publik. Toledo Museum of Art i Ohio, som i dag har verk av honom i sin samling, visade shin-hanga i stora utställningar 1930 och 1936. Andra världskriget slog däremot hårt mot den japanska träsnittsindustrin; material och köpare försvann. Efter kriget kom amerikanska soldater och samlare att bli en viktig marknad, och Hasui fortsatte att arbeta in i sitt sista år. År 1956 utnämndes han till levande nationalskatt, och samma period dokumenterade den japanska kulturmyndigheten hans arbetsprocess. Hans sista verk, Konjikidō i snö, Hiraizumi, föreställer den guldglänsande salen vid Chūson-ji i norra Japan och färdigställdes 1957, samma år som han dog.

Kawase Hasuis viktigaste verk

Hasuis produktion är stor och omfattar allt från små kortformat till stora ōban-blad på omkring 39 × 26 centimeter. Några verk har dock fått en särställning, både hos samlare och i museernas samlingar. Här är de motiv som oftast återkommer i litteraturen och på auktionsmarknaden.

Snö vid Zōjōji-templet i Shiba (1925)

Det mest kända trycket ur Tjugo vyer av Tokyo visar den mäktiga, röda Sangedatsumon-porten vid Zōjōji i Shiba – byggd omkring 1622 – i ett tätt snöfall. En kvinna i kimono går förbi med ett paraply, och snöflingorna är tryckta som små vita fläckar över hela bladet. Motivet låg bara ett stenkast från Hasuis barndomskvarter. Det blev hans bäst säljande tryck och finns bland annat på Metropolitan Museum of Art i New York och Museum of Fine Arts i Boston. Hur högt det värderas syns på auktionsmarknaden: vid Sotheby’s auktion Arts d’Asie i Paris i juni 2026 hade ett tidigt exemplar från 1925 ett utrop på 10 000–15 000 euro. År 1953 trycktes en särskild beställd version av motivet med 42 tryckomgångar.

Månen vid Magome (1930)

Hasuis näst mest sålda tryck visar tre höga tallar i silhuett mot en blek, rund fullmåne över fälten vid Magome i dåvarande utkanten av Tokyo. Bladet är ett skolexempel på hans nattmotiv: ingen människa syns, bara träden, några hustak och ett himmelsljus som går från djupblått till nästan vitt. Det ingår i Tjugo vyer av Tokyo och visar hur Hasui kunde göra en ganska vardaglig förortsvy till något nästan andligt.

Tjugo vyer av Tokyo (1925–1930)

Serien Tōkyō nijū-kei är Hasuis stora porträtt av huvudstaden efter jordbävningen. Bland bladen finns Snö vid Tsukishima (1930), Shinobazu-dammen i regn (1929), Morgon vid Nijūbashi-bron (1930) och Snö vid Mukōjima (1931). Tillsammans visar de ett Tokyo av broar, kanaler och tempel, sett i alla väder. Serien publicerades under fem år och blev en av de mest framgångsrika i shin-hangas historia.

Reseminnen – Tabi miyage (1919–1929)

De tre samlingarna Tabi miyage – utgivna med start 1919, 1921 och 1924 – är resultatet av Hasuis resor från Hokkaidō i norr till Kyūshū i söder. Här finns motiv som Gryning vid Beppu (1928), Stjärnklar natt vid Miyajima (1928) och de många kustbilderna från Chiba och Izu. Serierna visar hur Hasui arbetade: han reste, skissade med pensel och färg direkt i landskapet och lät sedan Watanabes verkstad tolka skisserna till träsnitt.

Konjikidō i snö, Hiraizumi (1957)

Hasuis sista tryck föreställer den förgyllda Konjikidō-salen vid templet Chūson-ji i Hiraizumi, uppförd 1124, i ett vinterlandskap där en munk går uppför trappan under snötyngda träd. Bladet blev både ett avsked och en sammanfattning av hela livsverket: snö, ett tempel, en ensam människa och en tystnad som nästan går att höra.

"Hasui målade inte Japan som det var på väg att bli, utan som det höll på att försvinna – i snö, i regn och i månsken." – Bozettos redaktion om Kawase Hasui

Teknik och stil – så skapades ett shin-hanga-tryck

Ett träsnitt av Hasui är aldrig ett verk av en enda hand. Shin-hanga byggde på samma arbetsdelning som Edo-periodens ukiyo-e, men förläggaren Watanabe ställde högre krav på konstnärlig kontroll. Hasui deltog i provtryckningen och kunde begära ändringar i färg och gradering innan upplagan godkändes.

Från skiss till träblock

Processen började med Hasuis skisser, ofta gjorda på plats. Utifrån dem tecknade han en ren linjeteckning som klistrades upp och-ned på ett block av körsbärsträ. Snidaren skar fram konturerna, och utifrån provtryck av konturblocket skars separata färgblock – ett för varje färg eller tonfält. Ett ovanligt komplext blad kunde kräva tiotals tryckomgångar; den beställda versionen av Snö vid Zōjōji från 1953 krävde 42. Tryckaren lade vattenbaserad färg på blocket, placerade fuktigt japanskt papper, washi, ovanpå och gned fram bilden med ett handverktyg, en baren.

Bokashi, nattens blå och snöns vita

Hasuis signatur är de mjuka övergångarna, bokashi, där tryckaren torkar av och fuktar blocket så att färgen tunnas ut i en jämn gradient. Det ger hans himlar deras glöd. Nattmotiven bygger på lager av indigo och preussiskt blått, medan snön ofta skapas genom att låta papperet självt bli det vita – snöflingorna kan vara sparade ytor eller tryckta med ett eget block. Även papperets struktur och avtryck utan färg, karazuri, användes för att ge yta åt vatten och snö.

Västerländskt ljus i japansk form

Tack vare sin yōga-utbildning arbetade Hasui med centralperspektiv, skuggor och ljuskällor på ett sätt som Hiroshige aldrig gjorde. Gatlyktor, upplysta fönster och reflexer i vattenpölar ger hans bilder en nästan filmisk realism. Samtidigt behöll han den japanska traditionens sparsamhet: få gestalter, stora tomma ytor och en tydlig komposition. Det är just denna blandning som gör att hans tryck ofta beskrivs som ett möte mellan ukiyo-e och impressionismen.

Hasui, Sverige och det nordiska ögat

Japanska träsnitt har en lång historia i Sverige. Under japonismen på 1880- och 1890-talen samlade konstnärer som Carl Larsson japanska tryck, och deras plana färgfält och tydliga konturer satte spår i svensk konst och illustration. Hasui tillhör en senare generation, men hans motiv möter en liknande svensk mottaglighet: de långa vintrarna, snön och det blå skymningsljuset är lika bekanta här som i norra Japan.

På Östasiatiska museet i Stockholm, som ingår i Statens museer för världskultur, finns träsnitt av Hasui i samlingen, bland annat en vy av Shibaparken i snö. Museet har en av Nordens största samlingar av östasiatisk konst och ett av de bästa ställena i Sverige att se japansk grafik. Det svenska intresset för japansk estetik syns också i samtiden: Nationalmuseum visar 2026 utställningen om keramikerna Wilhelm Kåge och Shōji Hamada, som vi skrivit om i vår artikel om Kåge, Hamada och japandi-vågen.

Det finns också en tydlig släktskap mellan Hasuis nattmotiv och svensk konst kring sekelskiftet 1900. Eugène Jansson målade Stockholms nätter i djupblått på 1890-talet, och den nordiska stämningsmålningen sökte samma tysta, melankoliska ljus som Hasui fann i Tokyos kanaler trettio år senare. Det förklarar varför hans tryck ofta passar så naturligt i ett skandinaviskt hem.

Arv, samlare och utställningar

Hasuis betydelse har vuxit stadigt sedan hans död. Den amerikanske samlaren Robert O. Muller bidrog under 1900-talet till att göra honom känd i väst, och Mullers stora samling av japanska tryck finns i dag hos Smithsonians National Museum of Asian Art i Washington. Verk av Hasui finns också på Metropolitan Museum of Art, Museum of Fine Arts i Boston, Toledo Museum of Art och Edo-Tokyo-museet.

Intresset är stort även i dag. Japanmuseum SieboldHuis i Leiden visade utställningen Kawase Hasui. De verbeelding van Japan mellan den 19 december 2025 och den 15 mars 2026. I USA öppnar Vero Beach Museum of Art i Florida utställningen Hokusai, Hiroshige, Hasui: Japanese Landscapes in Print i november 2026, med verk från MFA Boston, och den visas till den 7 februari 2027. I Japan visades flera Hasui-utställningar under 2025, bland annat på Takasaki Tower Museum of Art.

Hasui påverkade också synen på det japanska landskapet i populärkulturen. Hans stillsamma bilder av regn, snö och skymning lever vidare i japansk film, i animation och i den samtida japandi-estetiken, där enkelhet och naturmaterial står i centrum. Vill du läsa mer om hur japansk grafik används som väggkonst har vi skrivit om Ohara Koson och Hasui Kawase som väggkonst.

Hasui i hemmet – inredningsguide

Hasuis tryck är skapade för att betraktas på nära håll. De ursprungliga bladen var sällan större än en A3, och motiven bygger på detaljer: snöflingor, en lykta, ett paraply. Det gör dem väl lämpade för rum där man stannar upp – hallen, sovrummet, läshörnan. Hos Bozetto finns ett femtiotal av hans motiv som posters, från Snö vid Zōjōji och Månen vid Magome till Vår kväll vid Inokashira-parken och Morgon vid Kap Inubō. Du hittar dem bland våra konstverk av kända konstnärer och i kollektionen Japandi – posters i japansk och skandinavisk design.

Välj motiv efter årstid och ljus

Ett av de mest givande sätten att använda Hasui är att låta motiven följa året. Hans produktion täcker alla årstider: blåregn vid Kameido på våren, kustbyar i sommarsol, lönnlöv i Oirase på hösten och tempel i snö på vintern. Med ett ramsystem där du kan byta poster efter säsong kan samma vägg kännas ny fyra gånger om året. Snömotiven fungerar särskilt bra i svenska hem under november till februari, när de speglar landskapet utanför fönstret, medan de blå nattmotiven ger lugn åt ett sovrum året runt.

Ramar, passepartout och format

Eftersom originalen har en tydlig marginal och ett varmt, något krämvitt papper passar Hasui fint i ramar av ljus ek eller svartbetsad ask. Ett vitt eller benvitt passepartout förstärker känslan av ett museiblad och ger motivet luft. Format som 30 × 40 och 50 × 70 centimeter ligger nära originalens proportioner. Läs gärna vår guide om hur du väljer rätt ram till rätt poster innan du bestämmer dig.

Kombinera med nordiskt och japanskt

Hasui går utmärkt att kombinera med andra japanska mästare som Hokusai och Hiroshige, men också med lugn, avskalad nordisk konst. En tavelvägg med tre Hasui-tryck i samma ramfärg, kompletterad med en minimalistisk poster eller ett motiv ur våra naturmotiv, skapar en sammanhållen helhet. Vår kompletta guide till tavelväggen, liksom japandi-stilens principer om enkelhet och naturmaterial, ger fler idéer. Gillar du den stora vågen finns även vår kollektion med Hokusai-posters och tavlor.

Tips: Häng ett snömotiv av Hasui, till exempel Snö vid Zōjōji eller Snö vid Hie-helgedomen, i hallen under vintern och byt till ett vårmotiv som Blåregn vid Kameido i mars. Placera mittpunkten på cirka 145–150 centimeters höjd från golvet, och välj en varm belysning: Hasuis gula lyktsken och blå skymning kommer bäst till sin rätt i dämpat kvällsljus snarare än i kallt, starkt takljus.

Tidslinje över Hasuis liv

1883 – Kawase Bunjirō föds den 18 maj i Shiba, Tokyo.

omkring 1908 – Studerar västerländskt måleri (yōga) i två år för Okada Saburōsuke.

1910 – Antas som elev av Kaburagi Kiyokata och får namnet Hasui.

1918 – Ser Itō Shinsuis tryck av Biwasjön och börjar arbeta med Watanabe Shōzaburō; tre första tryck i augusti.

1919 – Första samlingen Tabi miyage (16 tryck) och Tolv scener från Tokyo ges ut.

1921 – Andra samlingen Tabi miyage utkommer.

1923 – Kantō-jordbävningen den 1 september förstör Watanabes verkstad och 188 av Hasuis skissböcker.

1924 – Tredje samlingen Tabi miyage påbörjas efter långa resor.

1925 – Snö vid Zōjōji inleder serien Tjugo vyer av Tokyo (1925–1930).

1930 – Månen vid Magome; shin-hanga visas på Toledo Museum of Art i USA.

1953 – Specialversion av Snö vid Zōjōji trycks med 42 tryckomgångar.

1956 – Utnämns till levande nationalskatt.

1957 – Sista verket Konjikidō i snö, Hiraizumi; Hasui dör den 7 november i Tokyo.

2025–2026 – Utställningen Kawase Hasui. De verbeelding van Japan på Japanmuseum SieboldHuis i Leiden.

Relaterade konstnärer och rörelser

Hasui står mitt i en lång japansk bildtradition. Vill du förstå var han kommer ifrån är vår sida om japansk konst och ukiyo-e en bra start, liksom porträtten av Katsushika Hokusai och Utagawa Hiroshige, vars landskapsserier Hasui medvetet förnyade. Hans närmaste samtida inom shin-hanga, fågelmålaren Ohara Koson, arbetade också för Watanabe.

Från andra hållet kan du följa hur japanska tryck påverkade väst i japonismen och impressionismen, och hur nattens blå ljus skildrades i Stockholm av Eugène Jansson. För en överblick över genren finns vår sida om landskapsmåleri och den stora guiden till konsthistoria. Alla våra faktasidor om konstnärer och konströrelser samlas i Bozettos kunskapsbank. Den engelska Wikipedia-artikeln om Hasui Kawase har en längre förteckning över museer med hans verk.

Vanliga frågor om Kawase Hasui

Vill du ta in Hasuis stilla vinterljus och skymningsblå i ditt eget hem? Upptäck hans motiv bland Bozettos konstverk av kända konstnärer och i vår Japandi-kollektion – tryckta på kvalitetspapper och redo att ramas in.