Jenny Nyström – tomtarna, julkorten och den svenska julens illustratör
Jenny Nyström (1854–1946) är konstnären som gav den svenska jultomten hans ansikte – den lilla, gråskäggiga figuren i röd luva som bär julklappar genom snön, kör slädar dragna av grisar och ibland till och med flyger flygplan. Under nästan sjuttio år målade hon julkort, bokillustrationer och tidningsomslag, och enligt Kalmar läns museum blev det mellan 6 000 och 7 000 tomtar under hennes livstid. Ändå började hon som en av Konstakademiens mest lovande historiemålare och blev 1881 den första kvinnan i Sverige att belönas med akademiens kungliga medalj för historiemåleri. Hennes konst är i dag lika självklar i svenska hem i december som pepparkakor och adventsljusstakar, och som poster eller tavla lever hennes bildvärld vidare långt efter att julkortens tid har passerat.
På den här sidan går vi igenom hela berättelsen: barndomen i Kalmar och Göteborg, akademiåren i Stockholm, Parisvistelsen vid Académie Colarossi, äktenskapet med den sjuklige medicinstudenten Daniel Stoopendaal och den enorma produktion som försörjde familjen i över fyrtio år. Vi förklarar hur hon förvandlade den gamla folkliga gårdstomten till julklappsutdelare, vilka verk som finns på Nationalmuseum och Kalmar läns museum, och hur du använder hennes motiv i inredningen – från barnrummet till vardagsrummet i juletid. Vill du se fler konstnärer och rörelser hittar du dem samlade i Bozettos Kunskapsbank.
Innehåll
↓ Vem var Jenny Nyström?
↓ Liv och biografi: från Kalmar till Tegnérgatan
↓ Viktigaste verk och motiv
↓ Teknik och konstnärlig signatur
↓ Arv: hur den svenska jultomten fick sitt utseende
↓ Jenny Nyström i hemmet – inredningsguide
↓ Tidslinje
↓ Relaterade konstnärer
↓ Vanliga frågor om Jenny Nyström
Vem var Jenny Nyström?
Jenny Eugenia Nyström, gift Nyström-Stoopendaal, var en svensk målare och illustratör född den 13 juni 1854 i Kalmar och död den 17 januari 1946 i Stockholm. Hon räknas som Sveriges första yrkesverksamma barnboksillustratör och som en av landets mest produktiva vykortskonstnärer genom tiderna. Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm kallade henne i sin stora utställning 2018 för både “Illustrator and Pioneer” och “tomtens mor”, och det är just tomten som gjort henne odödlig. Men bilden av en snäll julkortsmålare är för snäv: hon var en akademiskt skolad konstnär som behärskade oljemåleri i stort format, ställde ut på Parissalongen 1884 och 1885 och drev under decennier ett eget konstnärsföretag med kontrakt mot flera av landets största förlag.
Snabbfakta: Född 13 juni 1854 i Kalmar · Död 17 januari 1946 i Stockholm · Utbildning: Göteborgs Musei-, Rit- och Målarskola, Konstakademien i Stockholm 1873–1881, Académie Colarossi och Académie Julian i Paris från 1882 · Kunglig medalj för historiemåleri 1881 för Gustav Vasa som barn inför kung Hans · Gift 1887 med Daniel Stoopendaal (1853–1927) · Son: konstnären Curt Nyström Stoopendaal (1893–1965) · Uppskattat 6 000–7 000 målade tomtar · Kontrakt med Axel Eliassons Konstförlag 1911 · Representerad på Nationalmuseum och Kalmar läns museum · Begravd på Norra begravningsplatsen i Solna
Det som gör Jenny Nyström unik i svensk konsthistoria är kombinationen av akademisk skolning och folklig genomslagskraft. Där samtida kollegor som Carl Larsson nådde de svenska hemmen genom böcker som Ett hem, nådde Jenny Nyström dem genom brevlådan – miljontals julkort som skickades mellan släktingar, sparades i lådor och klistrades in i album. Hennes bilder blev på så vis en gemensam visuell referens för flera generationer svenskar, ofta utan att mottagarna ens visste vem som hade målat dem.
Liv och biografi: från Kalmar till Tegnérgatan
Barndomen i Kalmar och flytten till Göteborg
Jenny var det tredje av fem barn till kantorn och folkskolläraren Daniel Nyström (1820–1908) och Annette Eleonora, född Bergendahl (1823–1887). Familjen bodde på Norra vägen i Kalmar, där fadern var kantor vid Kalmar slottskyrka. År 1863 flyttade familjen till Majorna i Göteborg, och redan vid elva års ålder började Jenny ta lektioner vid Göteborgs Musei-, Rit- och Målarskola – den institution som i dag heter Konsthögskolan Valand. Enligt Svenskt kvinnobiografiskt lexikon var det läraren Fredrik Wohlfart som först inspirerade henne att teckna tomtar.
Vändpunkten kom 1871. Medan den sjuttonåriga Jenny satt och kopierade målningar på Göteborgs konstmuseum upptäcktes hon av landshövding Albert Ehrensvärd, som blev hennes mecenat. Från den 1 april 1874 betalade han henne 100 kronor i månaden, och även grosshandlaren James Dickson bidrog till hennes studier. Ehrensvärds stöd tog henne till Stockholm och till landets mest prestigefyllda konstutbildning.
Konstakademien och medaljen 1881
I augusti 1873 antogs Jenny Nyström vid Kungliga Akademien för de fria konsterna i Stockholm, där hon studerade i åtta år. Kvinnor hade fått tillträde till akademien först 1864, och de kvinnliga eleverna undervisades i en separat avdelning. Från 1877 fick hon årliga stipendier, och samtidigt arbetade hon som illustratör för Ny Illustrerad Tidning för att dryga ut kassan. 1881 vann hon förstaplatsen i akademiens årliga tävling om den kungliga medaljen med historiemålningen Gustav Vasa som barn inför kung Hans. Eftersom hon var kvinna fick hon dela priset med en manlig studiekamrat, Richard Hall, men hon blev ändå den första kvinnan i Sverige att belönas med medaljen för historiemåleri. Som modell för kung Hans stod hennes blivande make, Daniel Stoopendaal.
Paris 1882–1886
Medaljen gav henne akademiens resestipendium, och i november 1882 reste hon till Paris. École des Beaux-Arts var stängd för kvinnor, så hon skrev in sig vid de privata akademierna Colarossi och Julian, där många nordiska kvinnliga konstnärer utbildades under 1880-talet. Hon antogs till Parissalongen med Självporträtt och Från min ateljé i Paris 1884 och med Gammal kvinna i Creuse 1885. Här upptäckte hon också den blomstrande franska vykortsmarknaden – en insikt som skulle forma resten av hennes karriär. Hon försökte övertyga Bonniers att satsa på vykort i Sverige, men förlaget tackade nej.
Äktenskap, ansvar och den egna rörelsen
Efter förlovningen hösten 1884 gifte sig Jenny Nyström 1887 i Adolf Fredriks kyrka med medicinstudenten Daniel Stoopendaal. Han led av tuberkulos, avslutade aldrig sina studier och kunde inte arbeta som läkare. Det innebar att Jenny ensam försörjde familjen, medan Daniel skötte affärerna. Paret flyttade hösten 1887 till en stor våning på Tegnérgatan i Stockholm, där hon inredde sin ateljé, och 1889 flyttade även hennes änklinge far in. 1893 föddes sonen Curt. Den ekonomiska pressen förklarar mycket av den enorma produktionen: det akademiska måleriet gav ära, men julkorten gav bröd. År 1911 skrev hon kontrakt med Axel Eliassons Konstförlag om ett fast antal akvareller i månaden, och under många år distribuerades hennes bilder även av Strålin & Persson i Falun.
Daniel dog 1927, men Jenny fortsatte måla in i det sista. Hon avled i sitt hem i Stockholm den 17 januari 1946, 91 år gammal. Hushållerskan Karin Johansdotter, som följt familjen från Göteborg, beskrev hennes död med orden att det var “som att blåsa ut ett ljus”. Hon vilar på Norra begravningsplatsen bredvid sin make och sin far.
Viktigaste verk och motiv
Jenny Nyströms verk spänner från stora oljemålningar i akademisk stil till små akvareller avsedda för tryck i vykortsformat. Det gör henne svår att sammanfatta i ett enda mästerverk – i stället är det helheten, och framför allt tomtarna, som definierar henne. Här är de verk och motivgrupper som är viktigast att känna till.
Lille Viggs äventyr på julafton (1871)
Startskottet för den svenska jultomten var en berättelse av Viktor Rydberg. Lille Viggs äventyr på julafton publicerades i julnumret av Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1871, och den sjuttonåriga Jenny gjorde åtta illustrationer till texten. Teckningarna nådde via tidningens chefredaktör både Rydberg och förlaget Bonniers, som lät dem ligga. Hon bad att få dem tillbaka, och berättelsen gavs sedan ut i bokform på Hedlunds förlag i Göteborg, enligt Svenskt kvinnobiografiskt lexikon 1875. Rydberg blev förtjust i bilderna, och samarbetet blev inledningen till en livslång relation till tomtemotivet. Det var i dessa illustrationer som tomten för första gången började ta form som julens egen figur.
Gustav Vasa som barn inför kung Hans (1881)
Medaljmålningen från Konstakademien beskrivs av Kalmar läns museum som kanske hennes mest kända verk utanför julkortsvärlden. Motivet visar den unge Gustav Eriksson (Vasa) inför unionskungen Hans – ett typiskt nationellt historiemotiv i 1800-talets anda, där en avgörande scen ur Sveriges historia skildras med teatral ljussättning och noggrann dräktstudie. Att en kvinna vann tävlingen var en sensation 1881, och verket visar att hon behärskade den mest ansedda genren i den akademiska hierarkin.
Konvalescenten och Parisåren (1884)
Under Parisåren målade hon i en naturalistisk stil som för tankarna till samtida nordiska kollegor i Frankrike. Konvalescenten från 1884, en oljemålning på duk i formatet 154 × 115 cm, tillhör i dag Nationalmuseum i Stockholm. Samma år tillkom akvarellen Promenad i Paris, ett ark på 29 × 16,5 cm som Nationalmuseum förvärvade 2019 (inventarienummer NMH 1/2019) tillsammans med tre andra verk av svenska kvinnliga konstnärer verksamma i Frankrike under 1880-talet, tack vare en donation från Ann Stern. Verken visar en helt annan sida av Jenny Nyström än den hon blev känd för – en modern stadsmänniska och en ambitiös salongsmålare.
"Att jag mest ritat för barn, kommer sig nog därav, att jag alltid älskat barn" – Jenny Nyström i den självbiografiska texten “En kalmarflicka”, Barnbiblioteket Saga, 1910
Julkorten och tomtarna
Det är julkorten som gjort Jenny Nyström till ett begrepp. Från 1880-talet och framåt målade hon tusentals motiv: tomtar som bär julklappar genom snön, tomtar som matar hästen i stallet, tomtar som äter gröt och tomtar som får hjälp av julbockar, grisar, elefanter och giraffer med paketen. Hon följde dessutom med sin tid – på hennes kort syns tomtar i bilar, tåg och flygplan, och tomtens kläder växlade mellan bondekläder och stadsmode. Kalmar läns museum lyfter fram att det var Jenny Nyström som lanserade idén att tomten, i stället för julbocken, kommer med julklapparna. Hon var också tidig med att måla kort för andra högtider än jul och påsk, till exempel nyår, namnsdagar och födelsedagar.
Barnen, Vi två och familjebilderna
Vid sidan av tomtarna är barnen hennes stora motiv. Rödkindade flickor med snöbollar, pojkar med julgranar och barn som leker i vårbacken var populära på kort och bokomslag. Sonen Curt, ofta klädd i kolt och röd luva, förekommer i många av bilderna. 1895 målade hon ett dubbelporträtt av sig själv och Curt, ursprungligen kallat Mor och son men i dag känt som Vi två. Hon illustrerade även vuxenlitteratur med fornnordiska teman, bland annat Albert Ulrik Bååths Fornnordiska sagor (1886), liksom samlingsverket Barnkammarens bok (1903).
Teknik och konstnärlig signatur
Jenny Nyströms stil är omedelbart igenkännbar, men den bygger på en solid akademisk grund. Åtta år av anatomi, modellstudier och kopiering på Konstakademien gav henne en säker hand som syns även i det minsta vykort.
Akvarell och gouache för tryck
De flesta julkortsmotiven utfördes i akvarell, ofta förstärkt med täckvitt (gouache) för snö, ljusreflexer och detaljer. Tekniken passade det litografiska och senare fototekniska trycket: klara färgfält, tydliga konturer och en begränsad palett där rött, grönt, brunt och vitt dominerar. Kontraktet med Axel Eliassons Konstförlag 1911 krävde ett fast antal akvareller i månaden, vilket förklarar den effektiva, nästan industriella arbetsmetoden. Samtidigt kunde hon fortfarande måla stora dukar i olja, som Konvalescenten på 154 × 115 cm.
Fotografiet som skissbok
Under somrarna på Tjockö i Stockholms skärgård fotograferade hon människor som sedan fick stå modell för figurerna i hennes illustrationer. Kalmar läns museum förvaltar i dag fotografier ur hennes privata samling, som hon testamenterade till länsmuseet. Fotografierna visar hur hon arbetade: barnens poser, klädernas veck och ljusets fall studerades på bild innan de översattes till akvarell. Det är en arbetsmetod hon delade med flera samtida målare, men som sällan förknippas med julkortskonst.
Tomtens formspråk
Hennes tomte har en tydlig grammatik: liten och kompakt kropp, grått eller vitt skägg, röd toppluva, grå eller brun vadmalsrock och träskor eller näverskor. Ansiktet är vänligt och ofta lite busigt, aldrig skrämmande. Figuren är förankrad i bondesamhällets gårdstomte, men har förvandlats från en lynnig väktare till en snäll och generös julgestalt. Bakgrunderna är sparsmakade – en snöig gårdsplan, en stallvägg eller en stjärnklar himmel – så att tomten alltid står i centrum.
Signaturen och sonen Curt
Jenny signerade sina kort “Jenny Nyström”, och sonen Curt Nyström Stoopendaal (1893–1965), som också blev en populär vykorts- och affischkonstnär, valde en snarlik signatur, “Curt Nyström”, och en stil nära moderns. Även Daniels bror, målaren Georg Stoopendaal (1866–1953), gjorde julkort tydligt inspirerade av hennes. För samlare innebär det att signaturen måste läsas noga – ett “Nyström”-kort från 1930-talet kan lika gärna vara Curts som Jennys.
Arv: hur den svenska jultomten fick sitt utseende
Det är svårt att överskatta Jenny Nyströms betydelse för den svenska julen. Enligt engelskspråkiga Wikipedia var det hon som skapade den svenska bilden av jultomten på otaliga julkort och tidningsomslag, och därmed knöt ihop den internationella julgubben med de tomtar som funnits i skandinavisk folktro i århundraden.
Från gårdstomte till julklappsutdelare
I det gamla bondesamhället var tomten ett gårdsväsen som vakade över djur och människor, men som kunde straffa den som misskötte gården eller glömde julgröten. Julklapparna delades länge ut av julbocken. Under 1800-talets andra hälft smälte flera traditioner samman: Viktor Rydbergs berättelser, Clement Clarke Moores amerikanska A Visit from St. Nicholas och den tyska julkortskulturen. Jenny Nyström gav den nya figuren ett ansikte. Hennes tomte är fortfarande liten och bor på gården, men han är vänlig, kommer med julklappar och firar jul tillsammans med barnen. Den bilden lever kvar på julkort, i julpynt och i reklam än i dag.
Inflytande på svensk illustration
Som Sveriges första yrkesverksamma barnboksillustratör banade hon väg för de generationer som följde. Både Elsa Beskow och John Bauer verkade på en marknad hon hade varit med att bygga upp, och tomtar, troll och skogsväsen blev bärande motiv i den svenska nationalromantikens bildvärld. Hennes affärsmodell – fasta förlagskontrakt, motiv anpassade för tryck, en igenkännbar signatur – förebådade också den moderna illustratörsbranschen. I bredare perspektiv hör hon hemma i berättelsen om affischkonstens och tryckets demokratisering av bilden kring sekelskiftet 1900.
Museer och utställningar i Sverige
Det största samlade arvet finns i hennes födelsestad. Kalmar läns museum har en särskild utställning om Jenny Nyström med en audioguide i sju delar, och museet har gett ut flera böcker om henne, bland annat Gunnel Forsberg Warringers Jenny Nyström – konstnärinna (1992) och den engelska utgåvan Jenny Nyström Artist (2004). Barbro Johnssons stadsvandringsbok Vandra i Jenny Nyströms Kalmar kom i reviderad upplaga 2012. Nationalmuseum i Stockholm äger bland annat Konvalescenten och Promenad i Paris, och Nationalmuseums samlingsdatabas listar henne som målare och illustratör. Den senaste stora Stockholmsutställningen var Jenny Nyström – Illustratör och pionjär på Sven-Harrys konstmuseum 26 oktober 2018–17 februari 2019, med omkring 100 verk från akademiåren till de sista illustrationerna. Den som vill fördjupa sig kan läsa artikeln i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, som är den mest detaljerade biografin på nätet, eller lyssna på Kalmar läns museums guide.
Jenny Nyström i hemmet – inredningsguide
Jenny Nyströms bilder är gjorda för att leva i hem. De trycktes för att skickas, sparas och ställas fram, och därför fungerar de utmärkt som poster eller inramad tavla. Här är några sätt att använda hennes bildvärld – och motiv i samma anda – i inredningen. På Bozetto hittar du ett brett urval av illustrationsposters och svensk konst som passar ihop med hennes uttryck.
Barnrummet året runt
Hennes barnmotiv – flickor i vårbacken, pojkar som leker i snön – fungerar långt utanför december. Välj en eller två bilder i formatet 30 × 40 eller 40 × 50 cm och häng dem i barnets ögonhöjd, ungefär 100–120 cm från golvet till bildens mitt. Kombinera gärna med andra klassiska sagoillustratörer från vår kollektion barntavlor, till exempel Elsa Beskow eller John Bauer, så får rummet en sammanhållen nordisk sagoton.
Vardagsrummet i juletid
Ett tomtemotiv i ram blir ett mer hållbart alternativ till plastpynt. Byt ut en befintlig tavla i hallen eller ovanför byrån mot ett julmotiv från första advent till tjugondag Knut, den 13 januari, och spara den sedan till nästa år. Den som vill börja tidigt kan läsa vår guide om novent och posters som håller från november till Knut, och i julens trender 2026 visar vi hur nostalgiska julmotiv ersätter pyntet på väggen. En inramad nostalgibild är dessutom en uppskattad present – se vår köpguide för posters som julklapp.
Tips: Jenny Nyströms varma röda och snövita toner kommer bäst till sin rätt i en ram av ljus ek eller mörkbetsat trä med ett vitt passepartout på 4–5 cm. Undvik blanka metallramar, som gör de nostalgiska motiven kalla. Hänger du flera julmotiv tillsammans, håll samma ramfärg och avstånd på 5–8 cm mellan bilderna för ett lugnt helhetsintryck.
Blanda med klassisk svensk konst
Jenny Nyström är en del av samma tradition som Carl Larsson, Elsa Beskow och Ivar Arosenius – akvarellbaserad, berättande och nära vardagen. Därför fungerar hennes motiv väl tillsammans med andra kända konstnärer från den svenska sekelskiftesepoken. Låt en tomtebild stå på en hylla bredvid en Carl Larsson-interiör eller ett Zorn-landskap, så binds julens bild ihop med resten av årets konst.
Tidslinje
1854 – 13 juni: Jenny Eugenia Nyström föds i Kalmar.
1863 – Familjen flyttar till Majorna i Göteborg.
1865 – Börjar som elvaåring vid Göteborgs Musei-, Rit- och Målarskola.
1871 – Illustrerar Viktor Rydbergs Lille Viggs äventyr på julafton; upptäcks av landshövding Albert Ehrensvärd.
1873 – Antas vid Konstakademien i Stockholm i augusti.
1875 – Lille Viggs äventyr på julafton ges ut i bokform på Hedlunds förlag.
1881 – Vinner den kungliga medaljen för historiemåleri med Gustav Vasa som barn inför kung Hans.
1882 – Reser till Paris i november och studerar vid Colarossi och Julian.
1884 – Ställer ut på Parissalongen; målar Konvalescenten och Promenad i Paris.
1887 – Gifter sig med Daniel Stoopendaal och flyttar till Tegnérgatan i Stockholm.
1893 – Sonen Curt föds.
1895 – Målar dubbelporträttet Vi två med sonen.
1911 – Kontrakt med Axel Eliassons Konstförlag om månatliga akvareller.
1927 – Daniel Stoopendaal avlider.
1946 – 17 januari: Jenny Nyström dör i Stockholm, 91 år gammal.
2018 – Sven-Harrys konstmuseum visar omkring 100 verk 26 oktober 2018–17 februari 2019.
2019 – Nationalmuseum förvärvar akvarellen Promenad i Paris.
Relaterade konstnärer
Jenny Nyström hör hemma i den svenska illustrations- och sagotraditionen. Fortsätt gärna med John Bauer, vars trollskogar tog sagomotivet in i 1900-talet, Elsa Beskow, som byggde vidare på hennes väg som yrkesverksam kvinnlig illustratör, och Carl Larsson, som delade hennes förkärlek för akvarell och familjeliv. Ivar Arosenius och hans Kattresan visar samma värme i barnboksform, och för det större sammanhanget rekommenderar vi översikten över nordisk konst. Alla faktasidor om konstnärer och rörelser hittar du samlade i Kunskapsbanken.
Vanliga frågor om Jenny Nyström
Vill du ta in den nordiska sagotraditionen i ditt hem? Utforska våra illustrationsposters och barntavlor – och låt Jenny Nyströms anda av värme, snö och julförväntan följa med långt efter att granen burits ut.