Hiroshi Yoshida – shin hanga, Segelbåtarna och de japanska alpernas mästare

Hiroshi Yoshida (1876–1950) är den japanska träsnittskonstnär som tog med sig bergen, haven och ljuset från hela världen hem till Tokyo och skar ut dem i körsbärsträ. Hans konst – segelbåtar som glider över Japans innanhav i sex olika ljus, snötäckta toppar i de japanska alperna, Grand Canyon, Matterhorn och Taj Mahal i månsken – hör till de mest älskade motiven inom shin hanga, den nya japanska grafiken på 1900-talet. Till skillnad från de flesta samtida kollegor var Yoshida inte bara bildskapare åt ett förlag. Han byggde en egen verkstad, övervakade varje tryckning och signerade de blad han själv godkänt med ett eget sigill. Resultatet är en stillsam, nästan fotografisk men samtidigt poetisk bildvärld som i dag fungerar utmärkt som konst och poster i ett lugnt, japanskt-skandinaviskt inrett hem.

På den här sidan går vi igenom Hiroshi Yoshidas liv från samurajfamiljen i Kurume till resorna i USA, Europa och Indien, hans mest kända verk och serier, den unika tekniken med upp till 96 tryckningar per bild, kopplingen till svenska samlingar och hur du använder hans motiv i dina egna rum. Sidan bygger på uppgifter från museisamlingar, auktionsresultat och den konsthistoriska litteraturen om shin hanga och ingår i Bozettos kunskapsbank om konst och konstnärer.

Innehåll
↓ Vem var Hiroshi Yoshida?
↓ Biografi – från Kurume till världens berg
↓ Viktigaste verk och serier
↓ Teknik – jizuri, betsuzuri och hundra tryckningar
↓ Inflytande, samlingar och arv
↓ Hiroshi Yoshida i hemmet
↓ Tidslinje
↓ Relaterade konstnärer och rörelser
↓ Vanliga frågor

Vem var Hiroshi Yoshida?

Hiroshi Yoshida var en japansk målare och grafiker, född den 19 september 1876 i Kurume i Fukuoka prefektur på ön Kyushu och död den 5 april 1950 i sitt hem i Tokyo. Han började som västerländskt skolad målare i olja och akvarell – en så kallad yōga-målare – och var redan i 40-årsåldern en etablerad konstnär när han 1920 gjorde sitt första träsnitt. Under de följande tre decennierna skapade han omkring 250 träsnitt som i dag finns i museer från Boston och Washington till Berlin, Oxford och Stockholm.

Yoshida brukar räknas till shin hanga-rörelsen, den ”nya grafiken” som under 1910- och 1920-talen förnyade det klassiska japanska färgträsnittet med västerländskt ljus, perspektiv och atmosfär. Samtidigt intar han en särställning. Medan kollegor som Kawase Hasui och Ohara Koson arbetade nära förläggaren Watanabe Shōzaburō, drev Yoshida från 1925 sin egen verkstad. Han var konstnär, förläggare och arbetsledare i en och samma person, och han bröt med den gamla arbetsfördelningen där konstnären bara levererade en teckning till snidare och tryckare.

Snabbfakta: Född 19 september 1876 i Kurume, Fukuoka, Japan. Död 5 april 1950 i Tokyo. Födelsenamn Ueda Hiroshi, adopterad in i familjen Yoshida. Första träsnitt 1920 hos Watanabe Shōzaburō. Egen verkstad grundad 1925. Omkring 250 träsnitt, i snitt cirka 30 tryckningar per bild och som mest 96 (Yōmeimon, 1937). Mest produktiva år 1926 med 41 träsnitt. Bok: Japanese Wood-Block Printing (Sanseido, 1939). Toppnotering i Christie’s onlineauktion New Wave 2024: 69 300 dollar för Hansen (Segelbåtar) från 1921.

Det som gör Yoshida så tillgänglig för en nutida betraktare är kombinationen av teknisk precision och lugn. Hans bilder saknar ukiyo-e-traditionens kurtisaner och kabukiskådespelare. I stället möter vi berg, sjöar, broar, tempelportar och hav, ofta helt utan människor eller med några få små figurer. Han var dessutom en passionerad bergsbestigare, och många av hans mest kända bilder är gjorda efter skisser han själv tecknat på flera tusen meters höjd.

Biografi – från Kurume till världens berg

Barndom, adoption och utbildning

Hiroshi föddes som Ueda Hiroshi i en familj med samurajbakgrund. Fadern, Ueda Tsukane, undervisade i teckning i de offentliga skolorna. Pojkens talang upptäcktes av teckningsläraren Yoshida Kasaburō, som adopterade honom in i sin familj – enligt de flesta biografier vid 15 års ålder. Det japanska konstlivet var vid den här tiden djupt splittrat mellan nihonga, det traditionella japanska måleriet, och yōga, det västerländska måleriet i olja och akvarell. Yoshida valde den västerländska vägen. Han studerade för målaren Tamura Sōryū i Kyoto och flyttade sedan till Tokyo, där han gick i Koyama Shōtarōs skola Fudōsha och blev medlem i Meiji Bijutsukai, landets första sällskap för västerländskt måleri.

Resorna till Amerika och Europa

År 1899 reste den unge Yoshida till USA med mycket små medel, och samma år fick han sin första amerikanska utställning på Detroit Museum of Art. Året därpå ställde han ut tillsammans med kollegan Nakagawa Hachirō på Museum of Fine Arts i Boston. Försäljningen av akvareller gav honom pengar att resa vidare till Europa, och hans målningar belönades med ett hedersomnämnande vid världsutställningen i Paris 1900 och en bronsmedalj i S:t Louis 1904. Mellan 1903 och 1907 gjorde han en längre resa genom USA, Europa och Nordafrika tillsammans med sin adoptivsyster, målaren Fujio Yoshida (1887–1987), som han gifte sig med efter hemkomsten. Tillbaka i Japan var han med och grundade Taiheiyō Gakai, Stillahavssällskapet för målare, som efterträdde Meiji Bijutsukai.

Mötet med Watanabe och jordbävningen 1923

Vändpunkten kom 1920, när förläggaren Watanabe Shōzaburō bjöd in den då 44-årige målaren att formge ett träsnitt. Det första motivet var Meijihelgedomen i Tokyo, och 1921 följde ytterligare sju blad, bland dem en första version av segelbåtsmotivet Hansen. Samarbetet blev kort. Den 1 september 1923 ödelade den stora Kantōjordbävningen Tokyo, och Watanabes verkstad brann ned med block och lager. Yoshida och Fujio tog de verk som räddats och reste till USA och Europa för att sälja dem och samla in pengar till kollegor som förlorat allt.

Den egna verkstaden från 1925

Under resan insåg Yoshida att amerikanska samlare hade stort intresse för moderna japanska träsnitt, men också att han ville ha full kontroll över kvaliteten. År 1925 grundade han därför en egen verkstad, anställde professionella snidare och tryckare som han själv valde ut och övervakade arbetet in i minsta detalj. Han lärde sig även snida och trycka själv. De första 17 träsnitten från verkstaden föreställde alla platser utanför Japan – från Grand Canyon och Yosemite till Schweiz och Venedig. Året därpå, 1926, blev hans mest produktiva med 41 nya träsnitt.

Indien, kriget och de sista åren

Mellan november 1930 och februari 1931 reste Yoshida genom Indien och Sydostasien tillsammans med sin äldste son Tōshi (1911–1995). Resan resulterade i en serie om 32 träsnitt, bland annat sex versioner av Taj Mahal som publicerades 1932. Under 1930-talet fortsatte han med japanska motiv, och 1939 gav han ut handboken Japanese Wood-Block Printing på engelska. Under andra världskriget sändes han som krigsmålare till Kina, och under ockupationsåren efter kriget sökte sig många amerikanska samlare till hans hem i Tokyo. Han dog den 5 april 1950 och ligger begravd vid templet Ryūun-in i Koishikawa. Hustrun Fujio och sönerna Tōshi och Hodaka (1926–1995) – den senare uppkallad efter berget Hotaka – förde konstnärsfamiljen vidare i nya generationer.

Viktigaste verk och serier

Hiroshi Yoshidas produktion är ovanligt tydligt ordnad i serier, ofta knutna till en resa eller ett landskap. Här är de verk och serier som definierar honom och som oftast möter oss på museer, auktioner och i dag även som konsttryck och posters.

Seto Naikai – Segelbåtarna på innanhavet (1926)

Det mest berömda exemplet på Yoshidas idé om ljus som tid är serien från Seto Naikai, Japans innanhav. Ur samma uppsättning tryckblock trycktes sex olika versioner av en bild med två stora segelbåtar: morgon, förmiddag, eftermiddag, kväll, natt och dimma. Endast färgerna och tryckordningen ändras, men stämningen skiftar från klar gryning till nästan svart natt med en blek måne. Motivet har rötter i ett tidigare blad, Hansen (Segelbåtar), från Watanabeåren 1921. Just den tidiga versionen blev toppobjektet när Christie’s höll onlineauktionen New Wave: Icons of Modern Japanese Prints i september 2024, där den såldes för 69 300 dollar mot ett lägsta estimat på 20 000 dollar.

De japanska alperna och berget Fuji (1926–1928)

Som bergsbestigare tillbringade Yoshida veckor i de japanska alperna i centrala Honshu, och 1926 kom serien Tolv scener i de japanska alperna med motiv som molnhav, bergssjöar och snöklädda toppar i gryningsljus. Samma år påbörjade han Tio vyer av berget Fuji, som fullbordades 1928 tillsammans med en serie från de södra japanska alperna. Fuji ses här inte som Hokusais dramatiska symbol utan som ett stilla, ljust berg som speglas i Kawaguchisjön eller tornar upp sig över risfält. Bergsmotiven är också anledningen till att hans andre son fick namnet Hodaka, efter berget Hotaka.

USA-serien och Europaserien (1925)

De första bladen från den egna verkstaden 1925 skildrade platser han besökt på sina resor: Grand Canyon, El Capitan i Yosemite, Mount Rainier och Niagarafallen i USA-serien samt Matterhorn, Jungfrau, Venedigs kanaler och Akropolis i Europaserien. Valet var både konstnärligt och kommersiellt. Amerikanska och europeiska köpare kände igen platserna, men fick se dem genom en japansk teknik där luft och ljus gestaltas med transparenta färglager. Schweiziska nationalbiblioteket har uppmärksammat hans bilder av Jungfrau och Matterhorn som ”Jungfrau med japansk twist”.

Indienserien och Taj Mahal (1931–1932)

Resan till Indien och Sydostasien 1930–1931 resulterade i 32 träsnitt. Höjdpunkten är de sex bilderna av Taj Mahal som publicerades 1932, där de två sista är så kallade betsuzuri – samma block tryckta i olika färger för att visa monumentet på morgonen respektive i nattens månsken. Ashmolean Museum i Oxford ägnade 2015 en hel utställning, Yoshida Hiroshi: A Japanese Artist in India, åt den här serien.

Kameido, Yōmeimon och Tokyobilderna

I sina Tokyomotiv från 1920- och 1930-talen visar Yoshida en stad i snabb förändring men med kvarvarande stillhet: blåregnet vid Kameidohelgedomen, kanaler, broar och körsbärsträd i blom. Bilden Kameido från 1927 trycktes hela 88 gånger, och Yōmeimon från 1937 – den överdådigt dekorerade porten vid Tōshōgū i Nikkō – trycktes 96 gånger för att återge varje detalj i snidade drakar och guldornament.

"Han gjorde flera avtryck och justerade bläcket bara en aning mellan dem." – Rhiannon Paget, intendent vid Ringling Museum, om Yoshidas betsuzuri (SRQ Magazine, 2025)

Teknik – jizuri, betsuzuri och hundra tryckningar

Yoshidas tekniska ambition är det som skiljer honom tydligast från andra shin hanga-konstnärer. Ett traditionellt ukiyo-e-träsnitt kunde tryckas med tio till tjugo block och tryckningar. Yoshida använde i genomsnitt omkring 30 tryckningar per bild, ofta nära 100. Varje färgfält trycktes separat och ofta i flera tunna lager, så att övergångarna mellan himmel, vatten och berg blev mjuka på ett sätt som påminner om hans akvareller.

Sigillet jizuri – självtryckt

På de blad som han personligen övervakat sattes ett litet sigill i marginalen med ordet jizuri, ”självtryckt”. Det betyder inte att Yoshida tryckte varje exemplar med egen hand, men att trycket gjorts i hans verkstad under hans direkta kontroll. För samlare är jizuri-sigillet i dag ett viktigt kännetecken på att ett blad tillhör livstidsupplagan och inte senare eftertryck, vilket påverkar värdet kraftigt.

Betsuzuri – samma block, olika ljus

Begreppet betsuzuri, ”separat tryckning”, beskriver Yoshidas metod att använda samma block men byta färger, tryckordning och skuggning för att skapa olika tider på dygnet. Segelbåtarna på innanhavet finns i sex varianter, Taj Mahal i två betsuzuri-versioner och flera Fujimotiv i både dag- och kvällsljus. Ringling Museum i Sarasota i Florida gjorde 2025 betsuzuri till huvudtema i utställningen Yoshida Hiroshi: Journeys Through Light.

Målarens öga i träsnittet

Eftersom Yoshida var skolad i olja och akvarell tänkte han i ljus och atmosfär snarare än i konturer. Han ritade sina förlagor direkt efter naturen och lät sedan snidarna översätta penseldragen till block. I många bilder saknas de svarta konturlinjer som kännetecknar klassisk ukiyo-e helt. Färgen bär formen, precis som i ett akvarellandskap. Han beskrev sina metoder utförligt i boken Japanese Wood-Block Printing från 1939, en av de första handböckerna i ämnet på engelska.

Papperet var handgjort japanskt papper av mullbärsfiber, och blocken skars i körsbärsträ. Yoshida lät ofta trycka sina blad i större format än vad som var vanligt, och han arbetade med mycket fina skiftningar i blått och grått för vatten och dimma. Den tekniska nivån förklarar varför hans bästa blad i dag räknas till de mest eftertraktade i hela 1900-talets japanska grafik.

Inflytande, samlingar och arv

Redan under sin livstid var Yoshida en av de japanska konstnärer som var mest kända i väst. Hans tidiga utställningar i Detroit 1899 och Boston 1900 gjorde honom till en bro mellan japansk och amerikansk konstpublik, och efter jordbävningen 1923 sålde han och Fujio verk i flera amerikanska städer. Museet för asiatisk konst i Berlin köpte 1939 in en grupp färgträsnitt, varav arton visades i utställningen Yoshida Hiroshi. Cherry Blossoms and Mount Fuji 2014.

Yoshida i svenska samlingar

Även i Sverige finns Yoshida representerad. Östasiatiska museet på Skeppsholmen i Stockholm, i dag en del av Statens museer för världskultur, har i sin samling ett japanskt färgträsnitt av Yoshida Hiroshi daterat 1930, registrerat i museets databas och fritt tillgängligt under CC0-licens via Europeana. Intresset för japansk grafik har lång tradition i Sverige: redan Carl Larsson hämtade inspiration från japanska träsnitt, och den japonism som svepte över Europa från 1860-talet präglade både svenskt måleri och svensk konstindustri.

En konstnärsfamilj i flera generationer

Yoshidas viktigaste arv är kanske familjen. Hustrun Fujio Yoshida blev en framstående målare och grafiker som levde till 100 års ålder. Sonen Tōshi fortsatte i faderns realistiska landskapsstil innan han gick över till abstrakta tryck, och sonen Hodaka blev en av de ledande abstrakta grafikerna i efterkrigstidens Japan, gift med grafikern Chizuko Yoshida. Hodakas och Chizukos verk har på senare år visats på bland annat Portland Art Museum och Minneapolis Institute of Art.

Hans ställning på konstmarknaden är stark. I Christie’s onlineauktion New Wave i september 2024 såldes 143 av 164 utbjudna verk för totalt 978 900 dollar, och Yoshidas Hansen (Segelbåtar) blev auktionens dyraste objekt. Hösten 2026 firade MOA Museum of Art i Atami 150-årsminnet av hans födelse med en utställning den 4 september–20 oktober, där höjdpunkten var akvarellen Landsväg och häst, som återfunnits i USA.

Hiroshi Yoshida i hemmet – praktisk inredningsguide

Få konstnärer passar så naturligt in i den skandinaviska inredningstraditionen som Hiroshi Yoshida. Hans bilder bygger på samma grundtankar som japandi-stilen: dämpade färger, naturmaterial, luft och lugn. En poster med segelbåtar i morgonljus eller en bergssjö i de japanska alperna skapar en stilla punkt i rummet utan att ta över. Utforska gärna vår kollektion Japandi – posters i japansk och skandinavisk design med över 400 motiv.

Välj ljusversion efter rummet

Eftersom Yoshida tryckte samma motiv i flera ljus kan du välja version efter rummets funktion. Morgon- och förmiddagsversionerna med ljusblått och persikotoner passar i kök och arbetsrum där du vill ha energi. Kvälls- och nattversionerna med djupblått och silver passar i sovrum och läshörnor. Två versioner av samma motiv bredvid varandra – exempelvis morgon och natt – blir en elegant dubbelbild som berättar om tid och ljus på samma sätt som Yoshida själv tänkte 1926.

Ramar, format och placering

Träsnittens horisontella och vertikala format gör dem lätta att kombinera. En tunn ram i ek, ask eller mattsvart metall framhäver de mjuka färgerna, och ett passepartout ger extra luft. Läs mer i vår guide att välja rätt ram till rätt poster. Om du vill bygga en hel tavelvägg med japanska motiv kan du blanda Yoshidas landskap med Kawase Hasuis snölandskap och Hokusais vågor. Vår guide till tavelväggar visar hur du grupperar bilderna.

Tips: Häng en Yoshidaposter i ögonhöjd, cirka 145–150 cm från golvet till bildens mitt, och låt den vara ensam på en lugn yta. Hans bilder vinner på att få andas. Kombinera med naturmaterial som linne, keramik och ljust trä för en sammanhållen japandikänsla – och komplettera gärna med naturmotiv i samma dämpade palett.

Vill du fördjupa dig i den japanska grafiktraditionen rekommenderar vi vårt blogginlägg om japansk träsnittskonst från Ohara Koson till Hasui Kawase och artikeln om Kage Hamada på Nationalmuseum och japandistilen.

Tidslinje – Hiroshi Yoshidas liv och verk

1876 – Föds den 19 september som Ueda Hiroshi i Kurume, Fukuoka prefektur.
1890-talet – Adopteras av teckningsläraren Yoshida Kasaburō och studerar för Tamura Sōryū i Kyoto och vid Koyama Shōtarōs skola Fudōsha i Tokyo.
1899 – Första resan till USA och första amerikanska utställningen på Detroit Museum of Art.
1900 – Utställning med Nakagawa Hachirō på Museum of Fine Arts i Boston och hedersomnämnande vid världsutställningen i Paris.
1903–1907 – Lång resa genom USA, Europa och Nordafrika med Fujio Yoshida, som han gifter sig med efter hemkomsten.
1904 – Bronsmedalj vid världsutställningen i S:t Louis.
1920 – Första träsnittet, Meijihelgedomen, hos förläggaren Watanabe Shōzaburō.
1921 – Sju nya träsnitt, däribland Hansen (Segelbåtar).
1923 – Kantōjordbävningen den 1 september förstör Watanabes verkstad. Yoshida reser till USA och Europa för att sälja räddade verk.
1925 – Grundar egen verkstad. USA-serien och Europaserien publiceras.
1926 – Rekordåret med 41 träsnitt: Seto Naikai-serien, Tolv scener i de japanska alperna och de första Fujibilderna.
1927 – Kameido, tryckt 88 gånger.
1930–1931 – Resa till Indien och Sydostasien med sonen Tōshi, som ger 32 träsnitt.
1932 – De sex Taj Mahal-bilderna publiceras.
1937 – Yōmeimon, tryckt 96 gånger.
1939 – Ger ut handboken Japanese Wood-Block Printing.
1950 – Dör den 5 april i Tokyo.
2024 – Hansen (Segelbåtar) blir toppobjekt hos Christie’s med 69 300 dollar.
2026 – 150-årsjubileum med utställning på MOA Museum of Art i Atami, 4 september–20 oktober.

Relaterade konstnärer och rörelser

Hiroshi Yoshida är en nyckelfigur i shin hanga-rörelsen, som uppstod 1915 och förnyade det japanska träsnittet. Hans närmaste samtida är Kawase Hasui, poeten bland shin hanga-landskapsmålarna, och Ohara Koson, som gjorde fåglar och blommor till sin specialitet. Bakåt i tiden leder linjen till ukiyo-e-mästarna Katsushika Hokusai och Utagawa Hiroshige, vars landskapsserier från 1830-talet Yoshida både beundrade och utmanade.

I väst blev den japanska grafiken en av de starkaste impulserna bakom japonismen, och den svenska kopplingen syns tydligt hos Carl Larsson, vars rena linjer och ljusa ytor bär spår av japanska förebilder. Bläddra bland alla konstnärer, epoker och rörelser i Bozettos kunskapsbank. För fördjupning rekommenderar vi Wikipedias artikel om Hiroshi Yoshida och Museum für Asiatische Kunsts utställning om Yoshida.

Vanliga frågor om Hiroshi Yoshida

Vem var Hiroshi Yoshida?

+

Hiroshi Yoshida var en japansk målare och träsnittskonstnär, född 1876 i Kurume och död 1950 i Tokyo. Han började som västerländskt skolad målare i olja och akvarell och gjorde sitt första träsnitt 1920. Han räknas till shin hanga-rörelsen och är känd för landskap från Japan, USA, Europa och Indien, ofta tryckta i flera olika ljusversioner.

Vilka är Hiroshi Yoshidas mest kända verk?

+

Mest kända är segelbåtsbilderna från Seto Naikai, Japans innanhav, som 1926 trycktes i sex varianter från morgon till natt. Andra viktiga verk är serierna från de japanska alperna, Tio vyer av berget Fuji, USA-serien med Grand Canyon och El Capitan, Europaserien med Matterhorn samt de sex bilderna av Taj Mahal från 1932. Bland Tokyobilderna märks Kameido från 1927 och Yōmeimon från 1937.

Vad betyder jizuri på Yoshidas träsnitt?

+

Jizuri betyder ”självtryckt” och är ett litet sigill som Yoshida satte på blad som tryckts i hans egen verkstad under hans direkta övervakning. Det betyder inte att han tryckte varje exemplar själv. För samlare är sigillet ett viktigt tecken på att bladet tillhör livstidsupplagan, vilket ofta påverkar värdet betydligt.

Vad är skillnaden mellan Hiroshi Yoshida och Kawase Hasui?

+

Båda var ledande shin hanga-konstnärer och gjorde stämningsfulla landskap, men de arbetade på olika sätt. Kawase Hasui samarbetade nästan hela karriären med förläggaren Watanabe Shōzaburō och skildrade främst Japan. Yoshida drev från 1925 en egen verkstad, kontrollerade hela processen och reste över hela världen efter motiv. Hans bilder saknar ofta svarta konturer och påminner mer om akvareller.

Hur många träsnitt gjorde Hiroshi Yoshida?

+

Yoshida gjorde omkring 250 träsnitt mellan 1920 och sin död 1950. Hans mest produktiva år var 1926, då han publicerade 41 nya träsnitt. Varje bild kunde kräva ett trettiotal tryckningar i snitt och ibland nära hundra, som de 96 tryckningarna för Yōmeimon från 1937.

Finns Hiroshi Yoshida på museum i Sverige?

+

Ja, Östasiatiska museet på Skeppsholmen i Stockholm, som ingår i Statens museer för världskultur, har ett färgträsnitt av Yoshida daterat 1930 i sin samling. Objektet finns registrerat i museets databas och är tillgängligt via Europeana. Större samlingar finns bland annat på Museum of Fine Arts i Boston, Ashmolean i Oxford och Museum für Asiatische Kunst i Berlin.

Vad kostar ett original av Hiroshi Yoshida?

+

Priserna varierar kraftigt beroende på motiv, skick och om bladet är en livstidstryckning med jizuri-sigill eller ett senare eftertryck. Enklare blad kan säljas för några tusen kronor, medan de mest eftertraktade når betydligt högre summor. I Christie’s onlineauktion i september 2024 såldes Hansen (Segelbåtar) från 1921 för 69 300 dollar, vilket var auktionens högsta pris.

Hur passar Yoshidas motiv i ett skandinaviskt hem?

+

Yoshidas dämpade blå, gråa och jordnära toner fungerar mycket bra med ljust trä, linne och vita väggar, vilket är grunden i japandistilen. Hans segelbåtar och bergssjöar ger lugn i sovrum och vardagsrum. Välj gärna en tunn ram i ek eller svart och låt bilden få gott om luft runtomkring.

Vill du ta in Yoshidas stilla ljus i ditt hem? Utforska våra konstverk av kända konstnärer och vår japandikollektion – och kombinera gärna japanska landskap med nordiska naturmotiv för en sammanhållen och lugn bildvägg.