Rembrandt fyller 420 år 2026, och den 23 oktober öppnar Morgan Library & Museum i New York en utställning som ställer en oväntad fråga: vad gjorde lejonen i hans konst? Svaret handlar om migration, exil och en stad där de flesta var inflyttade. För dig som funderar på en Rembrandt-poster till väggen är utställningen en bra anledning att titta bortom de berömda självporträtten och upptäcka etsningar, teckningar och ett djur som blev en nation.
Snabbfakta: Utställningen "Rembrandt's Lions: Art and Exile in the Dutch Republic" visas på Morgan Library & Museum, 225 Madison Avenue, New York, från 23 oktober 2026 till 31 januari 2027. Kurator är Sarah Mallory. Rembrandt van Rijn (1606–1669) bodde i Amsterdam, där upp till 60 procent av invånarna under 1600-talet kom från andra platser. Etsningen "Sankt Hieronymus läsande i ett italienskt landskap" från omkring 1653 mäter 259 × 210 mm och köptes av J. Pierpont Morgan 1905.
Rembrandts lejon och Amsterdam som en stad av inflyttade
De flesta känner Rembrandt för Nattvakten från 1642 och för sina självporträtt, där ansiktet åldras i ett mörkt, varmt ljus. Morgans utställning vänder blicken åt ett annat håll. Under kuratorn Sarah Mallorys ledning samlas teckningar, etsningar och målningar som visas tillsammans för första gången, tillsammans med museets egna, sällan utställda avtryck av Rembrandts etsningar och utvalda lån. Temat är migranter, immigranter, exil och flykt i hans värld, och lejonet är nyckeln.
Lejonet var den unga republikens symbol, ett djur som stod för både folket och landområdena. Det dyker upp i Rembrandts etsningar, ofta i berättelser om exil, tillflykt och att söka skydd i ett nytt land. Museets text säger att utställningen vill avslöja de många "lejon" som oåterkalleligt formade honom. Det är ett uttryck för tanken att Rembrandt inte var en ensam geni i en ateljé, utan en konstnär formad av handel, religiös flykt och möten mellan människor från hela Europa.
Siffran som gör sammanhanget konkret är att upp till 60 procent av Amsterdams invånare under 1600-talet kom från andra platser. Republiken var ett centrum för religiös och politisk tolerans, men friheten var inte lika för alla, särskilt inte i de holländska kolonierna. Museet beskriver också hur själva definitionen av vad som var "holländskt" ännu höll på att formas under Rembrandts tid. Att se hans konst genom den linsen gör motiven nära vår egen tid, där migration och tillhörighet fortfarande diskuteras.
Tips: Vill du ha en Rembrandt som berättar något mer än "gammal mästare"? Välj en etsning eller teckning med ett tydligt djur eller en bibelscen, och sätt den i en smal svart ram. Då blir postern en samtalsstartare om exil, tillflykt och djurens roll i 1600-talets bilder.
Young Lion Resting: djuret från menageriet i Amsterdam
En av de mest älskade lejonbilderna är teckningen Young Lion Resting, daterad till omkring 1638–42. Smithsonian Magazine rapporterade 2025 att Rembrandt troligen såg lejonet i ett menageri i Amsterdam, en resande djurutställning vars djur hade förts från Nordafrika på handelsfartyg tillhörande Holländska Ostindiska Kompaniet. Teckningen ägs av en privat samlare som, enligt artikeln, planerar att sälja den på auktion under 2026 till förmån för naturvård för stora kattdjur genom organisationen Panthera.
Det som gör teckningen särskild är hur lite som behövs. Några snabba, skiftande linjer räcker för att fånga hur ett stort rovdjur vilar, med tyngd i kroppen och ett slumrande, ändå vaksamt ansikte. Om han stod nära djuret när han tecknade, som artikeln antar, syns det i hur linjerna följer musklerna snarare än en idealiserad bild. För dagens betraktare är det en påminnelse om att den holländska guldåldern var en värld med globala handelsvägar, där ett djur från Afrika kunde stå i en stadsgata i Amsterdam.
Som poster är lejonteckningen en av de mest användbara Rembrandt-bilderna i hemmet. Den bär ett tydligt motiv, den har få färger och den fungerar i alla storlekar från 21x30 till 50x70. Eftersom linjerna är fria och ljuset kommer från pappret mer än från färgen, kan den hänga i både ljusa och mörka rum utan att kännas tung. Hos oss hittar du liknande djurmotiv i kollektionen för katter och djur.
"Lejonet var republikens symbol, och i Rembrandts etsningar blir det ett djur som följer med berättelser om flykt och tillflykt."
Sankt Hieronymus i italienskt landskap: etsningen J. Pierpont Morgan köpte 1905
Morgans egen webbsida lyfter fram etsningen Sankt Hieronymus läsande i ett italienskt landskap, daterad till omkring 1653. Den är gjord med etsning och torrnål på japanskt papper, mäter 259 × 210 millimeter och köptes av J. Pierpont Morgan 1905. Valet av japanskt papper är ingen detalj: Rembrandt använde ibland tunna, varma papper som gav svärtan i linjerna en mjuk, nästan sammetslik ton, något som tryck i fine art-kvalitet fortfarande kan efterlikna.
Bilden visar kyrkofadern Hieronymus, ofta förknippad med ett lejon vid sin sida, försjunken i en bok under ett träd. Lejonet i legenden är hans trogna följeslagare, en berättelse om hur ett vilt djur lärde sig att leva nära en människa. I Rembrandts händer blir scenen en bild av stillhet och tillflykt, en plats att vara i fred, som lika gärna kunde handla om en flykting som hittat ett nytt hem.
Proportionerna är intressanta för den som ska välja poster. Etsningens förhållande mellan bredd och höjd, 210 mot 259, ligger nära 4:5, samma proportion som 40x50. Det betyder att en poster i 40x50 med en smal vit kant ger ungefär samma känsla som originalets lilla format, utan att motivet beskärs. Läs mer om hur du väljer ram och passepartout i vår guide till passepartout.
Etsning och torrnål: varför Rembrandts svärta ser ut som sammet
Morgans katalogtext om Hieronymus-etsningen nämner två tekniker: etsning och torrnål. Vid etsning bits linjerna in i en kopparplatta med syra, och resultatet blir rena, jämna streck. Vid torrnål ristar konstnären direkt i metallen med en vass nål, och då reser sig en liten grat vid sidan av varje linje. När plåten färgas in håller graten kvar mer färg, och linjen trycks som en mjuk, flödande svärta i stället för ett hårt streck. Det är den effekten som gör Rembrandts skuggor så djupa och tjocka.
För den som väljer poster betyder det att tryckkvaliteten avgör mycket. Ett matt, syrafritt papper med hög upplösning återger skiftningarna mellan det lätta och det kraftiga strecket, medan ett blankt papper tenderar att platta ut dem. Titta på hörn och skuggor i motivet innan du köper: om de syns som en jämn svart fläck saknar reproduktionen den nyansrikedom som originalet har. Läs gärna mer om vilken pappersvikt och finish som passar i vår köpguide till papperskvalitet och tryck.
Utställningen eller väggen hemma: bygg din egen lilla Rembrandt-vägg
Du behöver inte resa till New York för att få en del av upplevelsen. Morgan Library & Museum ligger på 225 Madison Avenue, men en egen liten grupp hemma kan bygga på samma idé: ett tema, tre bilder, ett sammanhang. Välj till exempel ett lejon, en bibelscen och ett porträtt, och häng dem i en lodrät rad eller i en liten triangel. Berättelsen ligger i kombinationen, inte i en enda ikonisk bild.
Håll storleken lika, helst 30x40 eller 40x50, och använd samma ram på alla. Mellanrummet bör vara jämnt, runt fem centimeter, så att gruppen läses som en helhet. Placera gruppen med mittpunkten i ögonhöjd, ungefär 145–150 centimeter från golvet, och lägg gärna en liten lampa med varmt ljus intill för att efterlikna museets belysning av grafik. Den som vill gå längre kan lägga till en text på ett litet kort bredvid, med årtal och teknik, så blir väggen också en liten utställning. Lägg gärna till en rad om varför du valde just de tre bilderna, eftersom det är samma metod som kuratorer använder när de låter verk förklara varandra och skapar en berättelse som besökaren kan följa från en bild till nästa.
Rembrandt på väggen: svartvita etsningar, mörkt ljus och rätt format
Rembrandts etsningar är i grunden svartvita, och det gör dem ovanligt lätta att placera. De passar bäst bland svartvita posters, där deras fina streck och kraftiga skuggor kan stå emot varandra utan att färger drar uppmärksamheten. Ett par svartvita Rembrandt-motiv bredvid ett enkelt fotografi skapar en spänning mellan 1600-tal och nutid som många samlare uppskattar.
I vardagsrummet fungerar en större bild, 50x70 eller 70x100, ovanför en lägre möbel som en byrå eller ett sidobord. I arbetsrummet och biblioteket passar de mindre etsningarna, där man kommer nära och kan läsa linjerna. Hieronymus med sin bok hör hemma bland böckerna, och ett lejonmotiv kan ge hallen eller sovrummet en lugn, trygg närvaro. Våra konstverk av kända konstnärer är samlade på ett ställe, så att du kan jämföra mästare sida vid sida.
Rembrandt har också en särskild förmåga att vara närvarande i rum med mörkare väggar. Hans bilder är byggda på kontrasten mellan djup skugga och ljus, och en mörk bakgrund förstärker den. På en ljus vägg behöver postern en vit kant eller ett passepartout för att linjerna inte ska tappa sin kraft. Om du vill veta mer om mötet mellan Rembrandt och hans samtida i Haarlem kan du läsa vår artikel om Hals och Rembrandt i Haarlem.
Ram och glas bör väljas med omsorg. En smal svart ram eller en mörk ek ger etsningarna en klassisk inramning, medan en vit ram flyttar dem mot ett modernare uttryck. Se till att glaset inte reflekterar fönstret rakt mot betraktaren, eftersom etsningens tunna linjer lätt försvinner i en blank yta. Alla våra ramar finns samlade på ett ställe. Källor och vidare läsning: Morgan Library & Museums sida om utställningen och Smithsonian Magazines artikel om lejonteckningen.
Vanliga frågor om Rembrandt och lejonutställningen
Vill du ge ett stycke av 1600-talets Amsterdam plats i vardagen? Börja i våra konstverk av kända konstnärer, välj ett motiv med lejon, bibelscen eller porträtt och pröva det i svartvitt eller som ett par. En Rembrandt-poster är en samtalsstartare om exil, tillflykt och djuren som följde med människorna.