Ateljén, syrummet och skaparrummet är det enda rum i huset där väggen inte är bakgrund utan arbetsredskap. En poster som hänger bredvid staffliet eller symaskinen ska hjälpa dig att tänka, jämföra och komma igång, och den ska klara damm, starkt arbetsljus och ständiga omflyttningar. Den här guiden handlar om hur du väljer och hänger posters i just ett rum där något skapas, med Carl Larssons ateljé i Sundborn och Matisses papperssaxade väggar som historiska ledtrådar.
Snabbfakta: Carl Larssons stora ateljé på Lilla Hyttnäs i Sundborn invigdes 1899 och är ett av Skandinaviens största konstnärsrum. Matisse täckte väggarna i Vence (1943–1948) med papperscollage som han flyttade runt som i ett kortspel. Ljusbranschen rekommenderar 5000–5500 kelvin och färgåtergivning över CRI 90 för konstnärsrum, och europeisk arbetsplatsstandard (EN 12464-1) anger 750–1000 lux för precisionsarbete.
Ateljén som motsats till det färdiga rummet
I de flesta rum hänger konsten för att vara färdig. I ateljén hänger den för att vara i rörelse. Det är en avgörande skillnad när du väljer motiv, ram och placering, för en poster i skaparrummet har tre helt andra uppgifter än en poster i vardagsrummet: den ska förebilda, den ska provoceras och den ska tåla att bytas ut. Den som målar behöver ofta en referens inom synhåll, den som syr behöver färgprover och den som skriver behöver en bild som släpper tankarna lösa.
Carl Larsson byggde sin stora ateljé vid Lilla Hyttnäs 1899, vinklad mot det gamla huset, med höga fönster och en inredning i orangerött och grönt. Närmast taket löper en textfris som uppmanar till flit, hopp och arbete, alltså ett budskap på väggen som är riktat till den som står vid staffliet snarare än till gästerna. Det är ett fint exempel på hur en yta i ett arbetsrum kan göras till ett aktivt verktyg. Ateljén på Lilla Hyttnäs finns beskriven hos Carl Larsson-gården, och den visar att ett skaparrum gärna får vara färgstarkt så länge färgen tjänar arbetet.
Ta därför med den tanken in i ditt eget rum: fråga inte vilken poster som är vackrast, fråga vilken som får dig att börja. Ett bra svar kan vara ett konstverk med stark komposition som du kan studera, eller en abstrakt yta som lämnar utrymme för dina egna idéer. Det finns inget facit, men det finns en urvalsmetod som fungerar bra: hänga upp tre kandidater med tejp i tre dagar, och behåll den du fortfarande tittar på när du tar paus.
Matisse och väggen som arbetsyta
Ingen konstnär har använt rummets väggar så konsekvent som arbetsyta som Henri Matisse under sina sista år. Enligt Museum of Modern Arts genomgång av hans ateljéer täckte han i Villa le Rêve i Vence, där han bodde 1943–1948, väggarna med klippta och målade pappersformer och flyttade dem fram och tillbaka tills kompositionen satt, nästan som i ett kortspel. Hålen efter nålarna syns än i dag i de inramade collagen. I Hôtel Régina på franska rivieran, 1949–1954, växte metoden till hela rum, och verket Papegojan och sjöjungfrun från 1952 sträcker sig över två väggar och hörnet mellan dem, till och med över ett element. Matisse beskrev resultatet som en liten trädgård omkring sig där han kunde gå. Berättelsen finns i MoMA:s interaktiva genomgång av Matisses ateljéer.
För dig som skapar hemma är lärdomen praktisk. Låt ett parti av väggen vara rörligt: en bred list, en korkskiva eller en rad magnetlister där posters kan bytas på några sekunder utan att lämna hål. Matisse tänkte med ögat och med händerna, och han behövde se alternativen samtidigt. Det gör du också när du provar färgkombinationer, ritar skisser eller planerar ett broderi. Konst av Matisse som poster fungerar i ett sådant rum både som inspiration och som skolexempel på hur färgytor balanserar varandra, och du hittar urvalet i kollektionen Tavlor och Posters av Henri Matisse.
"I ett skaparrum ska väggen inte vara färdig. Den ska vara det första du ändrar när idén ändras."
Ljuset avgör vilka färger du faktiskt ser
Alla som arbetar med färg vet att samma blå yta ser olika ut vid lampa och vid fönster. I ateljéer är det därför vanligt att satsa på jämnt, kallt dagsljus. Konstnären James Gurney skriver på sin blogg att norrljus ligger nära 6500 kelvin och däröver, medan en vanlig varmvit lampa ligger kring 2000–3000 kelvin och ljuset från ett stearinljus kring 1900. Själv byggde han om sin ateljé med LED-rör på 5000 kelvin och färgåtergivningsindex 95. Ljusbolaget BenQ rekommenderar för konstnärsrum 5000–5500 kelvin och CRI 90 eller högre, med motiveringen att det speglar dagsljus. Båda källorna är sådant som yrkesfolk delar med varandra snarare än fastställda normer, men siffrorna ger dig ett bra riktmärke när du köper armaturer.
För dig som hänger posters betyder det två saker. Dels bör du bedöma färgerna i en poster i det ljus där du ska arbeta med dem, inte i butikens eller kontorets belysning. Dels bör du undvika att hänga en referensbild i direkt sol, eftersom ljusskador är kumulativa. Kanadas konserveringsinstitut förklarar att skadan beror på lux gånger timmar, så 100 lux i 400 timmar motsvarar 50 lux i 800 timmar. Museernas riktvärde för känsligt material är omkring 50 lux, vilket är orealistiskt i ett arbetsrum, men tanken är användbar: ju mer solljus som kommer in, desto oftare bör du byta motiv eller välja UV-filter på rutan. Läs mer om hur ljuset ändrar en bild i vår artikel om hur ljuset förändrar konsten på väggen.
Arbetsbelysningen kan du hålla på en annan nivå än rumsljuset. Europeisk standard för arbetsplatser, EN 12464-1, anger att precisionsarbete kan kräva 750 till 1000 lux eller mer, och det är den nivån som många hobbyutövare får när de riktar en bra armatur mot arbetsytan. Låt posterväggen få mjukare, jämnare ljus, annars blir den det första som bländar.
Vilka motiv fungerar i ett skaparrum
Motiv som ger något att studera
Den som målar eller tecknar har glädje av konstverk med tydlig uppbyggnad, där ögat kan följa en linje, en färgyta eller en skuggning. Klassiska verk i kollektionen Konstverk av kända konstnärer fungerar som samtalspartner: du ser hur en mästare löste ett ljus eller en kropp, och du kan ta med dig lösningen till ditt eget papper. Välj helst verk som du tål att se hundratals gånger, inte sådana som imponerar vid första blicken.
Motiv som lämnar plats för dig
Är ditt skapande ordbaserat eller digitalt kan en poster som är mer atmosfär än berättelse vara bättre. Abstrakta färgfält och mjuka former ger hjärnan en paus utan att dra till sig uppmärksamhet. Du hittar många sådana i Abstrakta posters. Det förklarar varför konstnärer ofta hänger det som inte påminner om det de arbetar med: för den som skriver kan en landskapsbild lugna, för den som målar landskap kan en geometrisk komposition vila ögat.
Motiv med personlighet
Illustrationer och teckningar med tydlig hand skapar ett sällskap i rummet. De säger att någon annan också har suttit här och kämpat med ett blankt papper. Illustrations posters är ett bra ställe att börja om du vill ha motiv med humor och linjeföring, särskilt i rum för barn som skapar eller för dig som sysslar med textil och keramik.
Hängning, ramar och mått i ett rum som används
Ett skaparrum utsätts för mer än ett vardagsrum: färgstänk, damm från slipning, saxar som slinter och armbågar som fastnar i hörn. Det betyder att du bör välja ramar efter praktiska skäl. Akrylglas är lättare och spricker inte, men repas. Glas ger bäst yta men är tyngre och kräver bättre upphängning. Ramar i svart eller naturträ döljer smuts bättre än vita. Se kollektionen Alla våra ramar för storlekar som passar standardformaten.
Mått är ofta ett större problem i skaparrum än i andra rum, eftersom bordet, hyllorna och förvaringen tar den väggyta som annars hade fått konst. En tumregel: räkna med att posters hänger med mitten på ögonhöjd, omkring 145–150 centimeter från golvet, men i en ateljé där du sitter ner en stor del av tiden kan du sänka dem tio till femton centimeter. Placera referensbilder inom synfältet från arbetsplatsen, helst något åt sidan så att du inte stirrar rakt på dem. Välj 30x40 eller 40x50 för referenser som ska studeras på nära håll, och 50x70 för det motiv som ska dominera.
Tips: Gör en rörlig referensremsa. Fäst en tavellist eller en magnetlist i ögonhöjd över arbetsbordet och låt tre till fem posters rotera varannan månad. Då får du Matisses metod med hela flexibiliteten, utan att göra hål i väggen varje gång.
Från ateljé till museum: hur du tänker kring ett skaparrum
Tate Modern i London har en gratis permanent visning som heter In the Studio, med elva rum om hur konstnärer arbetar och hur betraktaren möter resultatet. Den tar upp allt från arbetsprocess till rummet som en del av verket, och visar att ateljén själv är ett kulturarv. Du kan läsa om visningen på Tate Moderns webbplats. Budskapet till dig som inreder hemma är att rummet gärna får bära spår av arbetet. En smutsig pensel i ett glas och ett papper med en misslyckad skiss berättar mer om rummet än en perfekt styling.
Vill du fördjupa dig i hur man kombinerar konst med arbete, läs vår guide om posters till hobbyrummet och om posters till hemmakontoret, som båda tar upp färgval och höjd i rum där du faktiskt arbetar. Skillnaden mot ateljén är att de rummen oftare har en skärm som huvudsaklig ljuskälla, medan ateljén styrs av dagsljuset.
Vanliga frågor om posters i ateljén och skaparrummet
Är du på väg att göra om ett rum till ateljé eller skaparrum, börja med ljuset och en rörlig list, och låt sedan posterna komma i etapper. Utforska konstverk av kända konstnärer, välj de motiv som får dig att börja, och byt dem när idén byter riktning.